Barns hälsa: Vad blodprov kan visa
Barn är inte små vuxna, och ett blodprov för ett barn svarar på färre frågor än ett prov för vuxna. De frågor som är värda att ställa handlar om tillväxt, näring och några tillstånd som är vanliga, går att behandla och är lätta att missa, eftersom de första tecknen liknar vanliga barnbesvär. Järnbrist är det tydligaste exemplet.
Skollunchen hoppas över eller äts bara delvis, många barn är kräsna, och tonårsflickor förlorar järn varje månad när mensen har börjat. Lågt järn påverkar uppmärksamhet, minne och humör långt innan det blir blodbrist, och ett barn som är lättirriterat, har svårt att koncentrera sig i skolan eller är ovanligt trött tros ofta bara vara trött, okoncentrerat eller besvärligt, när det egentligen har järnbrist.
Föräldrar som hör av sig till oss har ofta en känsla av att något inte stämmer, fast barnet inte är sjukt. D-vitaminbrist är nästan regel hos svenska barn under de mörka månaderna. Celiaki drabbar ungefär en till två procent av svenska barn och märks ofta som dålig tillväxt, magbesvär eller låg energi snarare än något dramatiskt.
Inget av detta är ett skäl att testa alla barn rutinmässigt. Det är ett skäl att testa när något inte stämmer och du vill ha ett tydligt svar i stället för en gissning.
Vad vi mäter och varför
Järnstatus
Fullständig järnstatus är grunden i en barnpanel, och det betyder fyra markörer, inte en. Ferritin mäter järnförrådet, men stiger också vid infektioner, så ett barn som nyss varit förkylt kan ha normalt ferritin trots tomma förråd. Järn, transferrin och transferrinmättnad visar tillsammans det som ferritin ensamt kan dölja.
Blodstatus visar om järnbristen har lett till blodbrist och hur stora de röda blodkropparna är, vilket ofta är det första som förändras.
D-vitamin, B12 och folat
D-vitamin betyder mer i Sverige än nästan någon annanstans och påverkar skelettet under de år då benmassan byggs upp. B12 och folat behövs för tillväxten, för att bilda röda blodkroppar och för nervsystemets utveckling, och homocystein stiger när något av dem inte räcker till, så det fungerar som en kontroll av att nivåerna verkligen är tillräckliga.
Sköldkörteln
Sköldkörteln, mätt med TSH och fritt T4, är värd att kontrollera eftersom sköldkörtelproblem hos barn påverkar tillväxt och skolarbete och lätt förklaras med något annat.
Celiaki
Celiaki undersöks med antikroppar mot transglutaminas (tTG-IgA), som är det vanliga första provet.
Övriga markörer
Kalcium och zink visar hur det står till med skelettet och immunförsvaret, och levervärden och kreatinin ger ett utgångsläge för hur organen fungerar. Inflammation mäts med högkänsligt CRP.
När det är befogat att testa ett barn
- Trötthet som inte blir bättre av normal sömn
- Svårt att koncentrera sig i skolan, eller att läraren har uttryckt oro
- Irritation, nedstämdhet eller oro utan tydlig orsak
- Dålig aptit, kräsenhet, eller vegetarisk eller vegansk kost
- Tillväxt som har stannat av eller vikit av från den förväntade kurvan
- Återkommande ont i magen, uppblåsthet eller lös avföring
- Täta infektioner eller långsam återhämtning efter vanliga sjukdomar
- Blek hud, ovanlig andfåddhet eller trötthet vid idrott
- Rikliga mens hos en tonårsflicka
- Ärftlighet för celiaki, sköldkörtelsjukdom eller autoimmuna sjukdomar
Vad resultaten kan visa, och vad de inte kan
Lågt ferritin
Lågt ferritin med normalt hemoglobin är det vanligaste fyndet och det mest användbara, eftersom det visar järnbrist i det skede då den är lätt att rätta till. När järnet är lågt och barnet samtidigt har svårt med uppmärksamhet eller humör är det viktigt att vara tydlig med vad det betyder och inte betyder.
Symtom som liknar ADHD, som ouppmärksamhet, rastlöshet och irritation, kan också komma av dålig sömn, lågt järn eller brist på D-vitamin och B12, och det är värt att hitta och åtgärda. Det är inte samma sak som att de orsakar ADHD, och ett blodprov kan varken bekräfta eller utesluta ADHD. Vad provet kan göra är att hitta faktorer som går att åtgärda, antingen före en utredning eller medan den pågår.
D-vitamin
Lågt D-vitamin är väntat mellan oktober och april och lätt att åtgärda.
Celiaki och sköldkörtel
Positiva celiakiantikroppar är inte en diagnos i sig, utan barnet behöver remitteras för att bekräfta den, oftast till en barnläkare med inriktning på mage och tarm. Ett avvikande TSH är ett skäl att prata med din läkare, inte att göra något på egen hand.
Vår granskning
Vi på Wellth går igenom varje resultat, och om något behöver vård säger vi det rakt ut i stället för att lämna dig med en siffra att tolka själv.
Barn förändras
Barns behov förändras snabbt när de växer. En tillväxtspurt, en kräsen period eller en tonårsflickas första menstruationer kan göra av med järnet snabbare än maten hinner fylla på. När en förälder känner att något har förändrats är det värt att ta på allvar.
Vanliga frågor
Vilken ålder passar panelen för?
Kan lågt järn verkligen påverka koncentration och humör?
Måste mitt barn fasta?
Ska jag testa mitt barn om inget verkar fel?
Vilka är symtomen på järnbrist hos barn?
Behöver barn D-vitamin?
Hur vet man om ett barn har celiaki?
Behöver vegetariska eller veganska barn B12?
Varför är mitt barn trött hela tiden?
Granskad av
Wellth Team
Wellth
Vårt innehåll skrivs och granskas av Wellth och faktakontrolleras mot peer-reviewed forskning och aktuella svenska kliniska riktlinjer.
Läs mer om vårt team →Viktigt att veta
Wellth ställer inte diagnoser och behandlar inte sjukdomar. Vi arbetar med kost, livsstil och förebyggande hälsa, vid sidan av den vård du redan har.
Våra rapporter och genomgångar ersätter inte medicinsk rådgivning, och ett provsvar ska inte tolkas som en diagnos. Vi använder både sjukvårdens referensintervall och optimala intervall. Ett värde kan därför vara normalt enligt vården men ändå ligga utanför det som förknippas med god hälsa. Det innebär inte sjukdom, men kan ge en möjlighet att förebygga i tid.
Kosttillskott rekommenderas bara av en näringsterapeut som en del av ett samtal, aldrig automatiskt utifrån ett provsvar.
Om något i dina prover behöver undersökas av vården säger vi det tydligt. Kontakta vården om du är orolig för din hälsa. Ring 1177 för råd, eller 112 om det är akut.