Besvär
Hormoner, klimakteriet och kvinnohälsa
Du sover sämre, humöret svänger, magen känns annorlunda och kroppen reagerar inte som förut. Du har kanske fått höra att det är åldern, stressen eller ”bara klimakteriet”, som om det inte vore något att göra åt.
Det är inte konstigt att du inte känner igen dig. Hormonerna förändras genom hela livet och påverkar sömn, vikt, hud, humör och energi. Många kvinnor kommer till oss i 40-årsåldern och säger just det: att de inte känner igen sig själva.
Känner du igen dig?
- Du sover sämre och vaknar varm eller svettig.
- Humöret svänger mer, och du blir lättare irriterad eller ledsen.
- Kroppen har ändrat form fast du lever som förut.
- Du har fått höra att dina hormoner är normala, eller att det är för tidigt för klimakteriet.
- Du vill förstå vad som händer, inte bara få höra att det går över.
Varför är det svårt att få hjälp?
Förklimakteriet kan börja flera år innan mensen upphör, och hormonerna svänger från månad till månad. Ett enstaka blodprov kan därför se normalt ut, och många får höra att det inte är klimakteriet, fast det är just det.
Samtidigt har andra orsaker liknande symtom: låga järnförråd efter rikliga blödningar, en långsam sköldkörtel eller ett blodsocker som svänger. Det tar tid att reda ut, och tiden finns sällan.
Hos oss får du den tiden. Vi utgår från dina besvär och din cykel, tar prover vid rätt tidpunkt och ser på helheten. Behöver du hormonbehandling hjälper vi dig att prata med din läkare eller barnmorska.
Vad händer med hormonerna?
Från ungefär 40 års ålder blir ägglossningen mer oregelbunden. Progesteronet sjunker ofta först, medan östrogenet svänger upp och ner innan det sjunker. Det påverkar sömn, humör, temperatur, vikt, leder och hud.
Östrogen samverkar med insulin, sköldkörtelhormon och stresshormoner. Därför kan förklimakteriet göra att blodsockret, vikten och tröttheten förändras samtidigt. PCOS kallas numera också polyendokrint metabolt ovariesyndrom (PMOS), eftersom det handlar lika mycket om ämnesomsättningen som om äggstockarna.
Vad kan ligga bakom?
Vi ser ofta att besvär som tillskrivs klimakteriet delvis har andra orsaker, som lågt järn eller en långsam sköldkörtel. Därför börjar vi med att ta reda på vad som faktiskt händer.
Förklimakteriet
Från 40-årsåldern svänger östrogen och progesteron mer. Sömn, humör, vikt och mens påverkas ofta flera år innan mensen upphör.
Läs guiden: Kvinnors hälsa →Järnbrist
Rikliga blödningar är en av de vanligaste orsakerna till låga järnförråd och trötthet hos kvinnor.
Läs guiden: Järnbrist →Sköldkörteln
Sköldkörtelsjukdom är vanligare hos kvinnor och ger symtom som liknar klimakteriets.
Läs guiden: Sköldkörteln →PCOS
Oregelbunden mens, akne och viktuppgång kan bero på PCOS, som ofta hänger ihop med insulinresistens.
Läs guiden: Blodsocker och diabetesrisk →Stress och sömn
Långvarig stress påverkar cykeln och gör besvären i förklimakteriet tydligare.
Läs guiden: Hormonbalans →Det här kan du göra själv
- Styrketräna två gånger i veckan. Det skyddar muskler och skelett när östrogenet sjunker.
- Ät protein till varje måltid och minska på raffinerade kolhydrater.
- Håll sovrummet svalt och ha lätta täcken om du blir varm på natten.
- Var försiktig med alkohol. Den förvärrar ofta värmevallningar och sömn.
- För en enkel dagbok över mens, sömn och humör i några månader. Mönstret hjälper både dig och den du träffar.
- Kontrollera järnet om du har rikliga blödningar.
Det här tittar vi på
Dina besvär och din historia
Din cykel, dina besvär, graviditeter, preventivmedel, tidigare provsvar och hur du mår just nu.
Mat, sömn och vardag
Hur du äter, sover och rör dig, och hur mycket stress du har i vardagen.
Prover med ett syfte
Vi föreslår bara prover som kan ändra nästa steg, tagna vid rätt tidpunkt i cykeln. Här handlar det ofta om FSH, östradiol, progesteron, järnstatus och sköldkörteln.
Prover som kan vara aktuella
Så går det till
Fyra steg
- 01
Berätta om dig
Du fyller i ett hälsoformulär om dina besvär, din sömn, din kost och din vardag.
- 02
Ta ditt blodprov
Du lämnar blodprov på ett labb nära dig, i Stockholm eller på något av över 100 provtagningsställen i hela Sverige. Vi hjälper dig att välja de prover som svarar på dina frågor.
- 03
Gå igenom resultaten
Du får en personlig hälsorapport och en genomgång med en av våra terapeuter, och vi gör en plan tillsammans.
- 04
Följ upp
Vi följer hur det går och justerar planen. Ett nytt blodprov efter tre till sex månader visar hur dina värden har förändrats.
När du ska söka vård
Kontakta vårdcentralen snart om du också har något av det här:
- Du blöder efter att mensen har upphört helt.
- Du har blödningar mellan menstruationerna eller efter samlag.
- Du har mycket rikliga blödningar och känner dig yr eller andfådd.
- Du har en knöl i bröstet eller förändringar i bröstets hud eller bröstvårta.
- Du känner dig nedstämd eller har tankar på att skada dig själv. Ring Mind Självmordslinjen på 90101, eller 112 om det är akut.
Ring 112 om det är akut. Ring 1177 om du vill ha råd om var du ska söka vård.
Vanliga frågor
Vilka symtom kan komma i förklimakteriet?
Utöver värmevallningar är sömnproblem, hjärndimma, ledvärk, hjärtklappning, uppblåst mage, viktuppgång och nedstämdhet vanliga. Många kopplar inte ihop dem med hormonerna, eftersom de kan börja flera år innan mensen upphör.
Kan klimakteriet ge ledvärk?
Ja, ledvärk och stelhet är vanliga när östrogenet sjunker. Det är ändå värt att se om inflammation, D-vitamin eller järn också spelar in.
Hur länge håller klimakteriet på?
Det varierar mycket. Förklimakteriet varar ofta i flera år, och värmevallningar kan hålla i sig en tid efter den sista mensen.
Kan kost och livsstil hjälpa i klimakteriet?
För många, ja. Styrketräning, protein, regelbundna måltider och bra sömn påverkar vikt, sömn och humör. Vi arbetar vid sidan av din läkare eller barnmorska, som kan ta ställning till hormonbehandling om det är aktuellt.
Vad ska man äta vid PCOS?
Många kvinnor med PCOS har en viss grad av insulinresistens, så måltider som håller blodsockret stabilt, med protein, grönsaker och mindre raffinerade kolhydrater, hjälper ofta. För den som är överviktig kan redan en liten viktnedgång göra cykeln mer regelbunden. Vad som fungerar bäst skiljer sig mycket från kvinna till kvinna.
Varför är min mens oregelbunden?
Stress, viktförändringar, hård träning, PCOS, sköldkörtelproblem, förhöjt prolaktin, förklimakteriet och att sluta med p-piller kan alla göra mensen oregelbunden. Blodprov kan hjälpa till att hitta orsaken. Blödningar mellan menstruationerna, efter samlag eller efter klimakteriet ska alltid undersökas av läkare.
Vad ingår i en hälsobedömning?
Ett hälsoformulär, en personlig hälsorapport och en kort genomgång med en av våra terapeuter. Blodprovet lägger du till beroende på vad du vill undersöka, och vi hjälper dig att välja. Har du en kronisk sjukdom och vill ta reda på om kost och livsstil kan bidra, eller behöver du en remiss till vår läkare, finns det också längre besök.
Behöver jag remiss?
Nej. Du bokar själv, och blodprovet tas på ett labb nära dig. Vi har provtagningsställen i Stockholm och på över 100 platser i hela Sverige.
Vill du ha hjälp att förstå vad som händer i din kropp just nu? Läs mer om hälsobedömningen →
Läs mer
Källor
Granskad av
Wellth Team
Wellth
Vårt innehåll skrivs och granskas av Wellth och faktakontrolleras mot peer-reviewed forskning och aktuella svenska kliniska riktlinjer.
Läs mer om vårt team →Viktigt att veta
Wellth ställer inte diagnoser och behandlar inte sjukdomar. Vi arbetar med kost, livsstil och förebyggande hälsa, vid sidan av den vård du redan har.
Våra rapporter och genomgångar ersätter inte medicinsk rådgivning, och ett provsvar ska inte tolkas som en diagnos. Vi använder både sjukvårdens referensintervall och optimala intervall. Ett värde kan därför vara normalt enligt vården men ändå ligga utanför det som förknippas med god hälsa. Det innebär inte sjukdom, men kan ge en möjlighet att förebygga i tid.
Kosttillskott rekommenderas bara av en näringsterapeut som en del av ett samtal, aldrig automatiskt utifrån ett provsvar.
Om något i dina prover behöver undersökas av vården säger vi det tydligt. Kontakta vården om du är orolig för din hälsa. Ring 1177 för råd, eller 112 om det är akut.