Besvär
Vikt och blodsocker
Vikten har smugit sig uppåt trots att du äter ungefär som förut, och det som fungerade för några år sedan fungerar inte längre. Du har kanske fått rådet att äta mindre och röra dig mer, som om du inte redan hade provat.
Det är inte en fråga om viljestyrka. Blodsocker och insulin, sömn, stress, sköldkörteln och hormoner påverkar både hungern och var kroppen lagrar fett. Många som kommer till oss har provat flera dieter och är trötta på att börja om.
Känner du igen dig?
- Du äter som förut men går ändå upp i vikt.
- Vikten samlas runt magen på ett sätt den inte gjorde tidigare.
- Du blir trött och sugen på sött efter maten.
- Du har gått ner i vikt flera gånger, och gått upp igen.
- Du har fått rådet att äta mindre och röra dig mer, men ingen har frågat varför.
Varför är det svårt att få hjälp?
Ett vanligt blodsockerprov visar om du har diabetes, men inte om kroppen har börjat kämpa för att hålla blodsockret nere. Insulinet kan stiga i flera år innan blodsockret gör det, och fasteinsulin mäts sällan.
Vikt handlar dessutom om sömn, stress, hormoner och muskler lika mycket som om kalorier. Det är svårt att hinna gå igenom på ett kort besök, och därför blir rådet ofta detsamma som förra gången.
Hos oss mäter vi det som visar hur din ämnesomsättning faktiskt fungerar, och vi utgår från ditt liv när vi gör en plan.
Vad händer i kroppen när vikten ändras?
När du äter stiger blodsockret, och insulinet hjälper kroppen att ta hand om det. Om det händer ofta och mycket blir cellerna mindre känsliga för insulin. Kroppen behöver då mer insulin, och ett högt insulin gör det lättare att lagra fett, särskilt runt magen.
Sömnbrist ökar hungerhormonerna, stress höjer kortisolet, och när östrogenet sjunker i klimakteriet flyttar fettet ofta till magen. Därför kan samma vanor ge en annan vikt vid 50 än vid 35.
Vad kan ligga bakom?
Vi ser ofta att insulinet har börjat stiga långt innan blodsockret gör det. Det syns inte i ett vanligt blodsockerprov, men det går att mäta.
Insulinresistens
Kroppen behöver mer insulin för att hålla blodsockret normalt. Ett högt insulin gör det lättare att lagra fett runt magen.
Läs guiden: Blodsocker och diabetesrisk →Sköldkörteln
En långsam sköldkörtel kan ge viktuppgång, frusenhet och trötthet.
Läs guiden: Sköldkörteln →Klimakteriet
När östrogenet sjunker flyttar fettet ofta till magen, och många går upp i vikt trots samma vanor.
Läs guiden: Kvinnors hälsa →Sömn
För lite sömn ökar hungern och suget efter socker dagen efter.
Stress
Långvarig stress och högt kortisol kan öka aptiten och fettet runt magen.
Läs guiden: Hormonbalans →Läkemedel
Vissa läkemedel, till exempel en del antidepressiva och kortison, kan påverka vikten. Ändra aldrig ett läkemedel utan att prata med din läkare.
Det här kan du göra själv
- Ät protein och grönsaker först i måltiden. Det dämpar blodsockerhöjningen.
- Gå en promenad på tio minuter efter maten.
- Styrketräna två gånger i veckan. Muskler tar hand om blodsockret.
- Sov sju till åtta timmar. För lite sömn ökar hungern dagen efter.
- Ät regelbundet i stället för att hoppa över måltider och äta mycket senare.
- Mät hellre midjan än bara vikten. Den säger mer om blodsocker och insulin.
Det här tittar vi på
Din historia
Hur vikten har förändrats över tid, vad du har provat tidigare och vad som har hänt i ditt liv under samma period.
Mat, sömn och rörelse
När och vad du äter, hur du sover, hur mycket du rör dig och om du styrketränar.
Prover med ett syfte
Vi föreslår bara prover som kan ändra nästa steg. Här handlar det ofta om fasteinsulin, fasteglukos, HbA1c, blodfetter och sköldkörteln.
Prover som kan vara aktuella
Så går det till
Fyra steg
- 01
Berätta om dig
Du fyller i ett hälsoformulär om dina besvär, din sömn, din kost och din vardag.
- 02
Ta ditt blodprov
Du lämnar blodprov på ett labb nära dig, i Stockholm eller på något av över 100 provtagningsställen i hela Sverige. Vi hjälper dig att välja de prover som svarar på dina frågor.
- 03
Gå igenom resultaten
Du får en personlig hälsorapport och en genomgång med en av våra terapeuter, och vi gör en plan tillsammans.
- 04
Följ upp
Vi följer hur det går och justerar planen. Ett nytt blodprov efter tre till sex månader visar hur dina värden har förändrats.
När du ska söka vård
Kontakta vårdcentralen snart om du också har något av det här:
- Du går snabbt upp i vikt utan förklaring, eller får svullna ben.
- Du är mycket törstig, kissar ofta eller går ner i vikt utan att försöka.
- Tankar på mat och vikt tar över din vardag. Kontakta vårdcentralen eller 1177.
Ring 112 om det är akut. Ring 1177 om du vill ha råd om var du ska söka vård.
Vanliga frågor
Varför går jag upp i vikt fast jag äter som vanligt?
Det är vanligt från 40-årsåldern. Muskelmassan minskar, sömnen blir sämre, och hos kvinnor påverkar klimakteriet var kroppen lagrar fett. Insulinresistens och en långsam sköldkörtel kan också bidra, och båda går att mäta.
Kan klimakteriet göra det svårare att gå ner i vikt?
Ja. Sjunkande östrogen gör att fettet oftare samlas runt magen, och sämre sömn ökar hungern. Det som fungerade tidigare kan behöva justeras. Många kvinnor vi träffar får bättre resultat av styrketräning, protein och sömn än av att äta ännu mindre.
Behöver jag gå på diet?
Inte nödvändigtvis. Vi utgår från dina provsvar, din vardag och vad som är rimligt för dig att ändra. Ofta handlar det mer om när och vad du äter, sömn och rörelse än om att räkna kalorier.
Vilka är symtomen på insulinresistens?
Insulinresistens ger ofta inga tydliga symtom på flera år. En del märker viktuppgång runt magen, kraftig trötthet eller sötsug efter måltider, hudflikar eller mörkare hudpartier på halsen eller i armhålorna. Det hänger också nära ihop med PCOS. Fasteinsulin tillsammans med fasteglukos visar det långt innan HbA1c stiger.
Varför får man blodsockerfall?
Att bli darrig, hungrig, irriterad eller yr några timmar efter maten kan vara ett tecken på att blodsockret steg snabbt och sedan sjönk för mycket. Hos personer utan diabetes hänger det ofta ihop med måltider med mycket raffinerade kolhydrater. Om det händer ofta, eller om du känner dig svimfärdig, prata med en läkare. Många vi träffar känner igen det som en eftermiddagsdipp med sötsug.
Vad ingår i en hälsobedömning?
Ett hälsoformulär, en personlig hälsorapport och en kort genomgång med en av våra terapeuter. Blodprovet lägger du till beroende på vad du vill undersöka, och vi hjälper dig att välja. Har du en kronisk sjukdom och vill ta reda på om kost och livsstil kan bidra, eller behöver du en remiss till vår läkare, finns det också längre besök.
Behöver jag remiss?
Nej. Du bokar själv, och blodprovet tas på ett labb nära dig. Vi har provtagningsställen i Stockholm och på över 100 platser i hela Sverige.
Vill du ha hjälp att förstå vad som styr din vikt? Läs mer om hälsobedömningen →
Läs mer
Källor
Granskad av
Wellth Team
Wellth
Vårt innehåll skrivs och granskas av Wellth och faktakontrolleras mot peer-reviewed forskning och aktuella svenska kliniska riktlinjer.
Läs mer om vårt team →Viktigt att veta
Wellth ställer inte diagnoser och behandlar inte sjukdomar. Vi arbetar med kost, livsstil och förebyggande hälsa, vid sidan av den vård du redan har.
Våra rapporter och genomgångar ersätter inte medicinsk rådgivning, och ett provsvar ska inte tolkas som en diagnos. Vi använder både sjukvårdens referensintervall och optimala intervall. Ett värde kan därför vara normalt enligt vården men ändå ligga utanför det som förknippas med god hälsa. Det innebär inte sjukdom, men kan ge en möjlighet att förebygga i tid.
Kosttillskott rekommenderas bara av en näringsterapeut som en del av ett samtal, aldrig automatiskt utifrån ett provsvar.
Om något i dina prover behöver undersökas av vården säger vi det tydligt. Kontakta vården om du är orolig för din hälsa. Ring 1177 för råd, eller 112 om det är akut.