Smör, ägg eller olivolja? Det här säger hjärtläkarna nu om mat

Smör är dåligt. Sedan är smör okej. Sedan handlar det om ägg, rött kött, havremjölk eller fröoljor. Följer du matnyheterna har du kanske slutat veta vad du ska tro. Ett nytt uttalande från American College of Cardiology handlar om vad forskningen faktiskt säger om kost och hjärthälsa.

Vad det här dokumentet är

American College of Cardiology publicerade ett vetenskapligt uttalande i september 2026. Ett vetenskapligt uttalande är en genomgång av forskningen, skriven av en grupp experter. Det är inte en ny studie.

Författarna gick igenom randomiserade studier där deltagarna fick olika kostupplägg över tid. De tittade också på långtidsstudier där stora grupper av människor följs under många år samt på laboratorieforskning om hur maten påverkar kroppen. Uttalandet bygger på resultaten från alla dessa studier.

Vad det säger om maten

Fokus ligger mindre på enskilda näringsämnen, som fett eller kolesterol, och mer på hela livsmedel och matmönster i stort. Hur processad maten är spelar också roll.

För de flesta stöder uttalandet att man byter ut mättat fett, som främst finns i smör, fett kött och feta mejeriprodukter, mot omättat fett från till exempel olivolja, nötter, frön och fisk. Det stöder också mer fibrer, mindre salt och mindre ultraprocessad mat, särskilt söta drycker och charkprodukter. Sammantaget är rådet att bygga måltiderna kring mat som är så lite processad som möjligt.

Fyra matmönster lyfts fram: medelhavskost, DASH (en kost utformad för att sänka blodtrycket), vegetarisk kost och andra växtrika matmönster. Kliniska studier tyder på att DASH kan förbättra blodtryck, kolesterol, blodsocker och kroppsvikt. I långtidsstudier är de också kopplade till lägre risk för hjärt-kärlsjukdom och för tidig död.

Men en sak är viktig här: det här är råd på befolkningsnivå. De visar vad som brukar fungera i stora grupper. De säger inte nödvändigtvis vad som är bäst för just dig.

Vad det inte kan säga

Uttalandet är bara så starkt som forskningen bakom det. Mycket av långtidsforskningen är observationell. Sådana studier kan visa att vissa matmönster hänger ihop med bättre hälsa, men de kan inte bevisa att ett visst livsmedel orsakade skillnaden. Den som äter mer grönsaker kanske också tränar mer, röker mindre eller har en bättre ekonomi.

Koststudier har sina egna problem. Deltagarna vet vad de äter. Många håller sig inte helt till den kost de har fått. Långtidsstudier av hela kostmönster är särskilt svåra att genomföra. (Uttalandet är dessutom skrivet främst för amerikansk sjukvård och amerikanska matvanor, så allt går inte att överföra direkt till Sverige.) Och viktigast av allt: inget av det är anpassat efter dig.

Vad betyder det för dig?

Det användbara är att riktningen i råden har varit förvånansvärt stabil i många år. Du behöver ingen ny matregel varje säsong. Vill du göra en enda förändring, börja med antingen mängden och typen av fett du använder eller hur mycket fibrer du äter.

Använd olivolja i stället för smör för det mesta, och ät gott om fiberrik mat. Hallon, björnbär, ärtor, chiafrön, avokado, päron och nötter är alla bra alternativ.

I vår mottagning börjar vi oftast med en förändring som passar in i din vardag, i stället för att be dig att följa en helt ny kost.

Saltet är också värt att titta på om du har högt blodtryck. Att äta mindre salt sänker blodtrycket, särskilt hos den som redan har högt blodtryck. Men det mesta av saltet i en vanlig kost kommer från processad mat som bröd, chark, ost och färdigmat, snarare än från saltet vi själva lägger på maten. Äter du mest mat som är lite processad och har normalt blodtryck, finns det oftast mindre anledning att oroa sig för saltet du tar vid bordet.

Uttalandet sätter hela livsmedel och matmönster före enskilda näringsämnen och kosttillskott. Funderar du på ett kosttillskott, prata med din läkare eller terapeut först. Tar du redan läkemedel för blodtryck eller kolesterol, fortsätt ta dem och prata med din läkare innan du ändrar något.

Alla är olika

Råden i uttalandet fungerar i genomsnitt i stora grupper av människor. Men vi reagerar faktiskt olika på samma mat. Hos vissa stiger LDL-kolesterolet kraftigt när de äter mycket mättat fett. Andra påverkas mindre. Gener, vikt, hormoner, resten av kosten och andra faktorer spelar in.

Allmänna råd är en bra start. Men den viktigaste frågan är vad som händer i din egen kropp, och där kan provtagning hjälpa.

Hjärtprovet du bara behöver ta en gång

En viktig markör för hjärtrisk bestäms främst av dina gener snarare än av din kost: lipoprotein(a), eller Lp(a). Lp(a) är en kolesterolbärande partikel som liknar LDL, och livsstilen påverkar nivån relativt lite. Ett vanligt kolesterolprov mäter inte Lp(a), så du kan ha bra kolesterolvärden och ändå inte känna till din nivå av lipoprotein(a).

En metaanalys från 2026 av 22 kohort- och registerstudier, med mer än 580 000 personer, visade att de med högst Lp(a) hade 61 procent högre relativ risk för allvarliga hjärt-kärlhändelser än jämförelsegrupperna. Det betyder inte att ett högt Lp(a) ger dig 61% risk att få en hjärtinfarkt eller stroke. Det betyder att den relativa risken, sammantaget i studierna, var högre hos personer med högt Lp(a).

Eftersom Lp(a) främst bestäms av generna och är relativt stabilt, räcker oftast en mätning i vuxen ålder. Att ditt värde är högt betyder inte att du kommer att få hjärtsjukdom. Det visar hur noga du behöver vara med det du kan påverka, som LDL-kolesterol, blodtryck, blodsocker, rökning, fysisk aktivitet och kosten i stort.

Läs mer: Lp(a), provet du tar en gång

Var står du?

Ett blodprov kan visa ditt kolesterol, ditt blodsocker och ditt Lp(a), och en blodtrycksmätning lägger till en viktig pusselbit. Ett nytt test några månader senare kan hjälpa oss att utvärdera om förändringarna fungerar för dig.

På Wellth tittar vi på dina blodfetter och ditt blodsocker tillsammans med vad du äter, i stället för att fokusera på ett enskilt värde. Målet är inte att ge dig ännu en lista över vad du får och inte får äta. Målet är att ta reda på vad som spelar roll för dig och vad som är värt att ändra först, och en terapeut kan gå igenom dina resultat med dig.

Kontakta oss

Källor

• Hu FB, Beleslin B, Blaha MJ, m.fl. Food and Health: Nutrition for Prevention and Management of Cardiovascular Disease: 2026 ACC Scientific Statement: A Report of the American College of Cardiology. J Am Coll Cardiol. 2026. doi:10.1016/j.jacc.2026.08.025
• Shiha JK, et al. Lipoprotein(a) as a Predictor of Major Adverse Cardiovascular Events: A Systematic Review and Meta-Analysis of Cohort Studies (2016–2026). Cureus. 2026. PMID: 42764843
• Mach F, Baigent C, Catapano AL, m.fl. 2019 ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias. Eur Heart J. 2020;41(1):111–188. PMID: 31504418